Jordvärme

Jordvärmen kallas också mark- eller ytvärme. Systemet bygger på att ta tillvara den energi som ligger lagrad bara en meter under markytan. Det kräver en stor tomt men är å andra sidan billigare att installera än jordvärmen.

Hur fungerar då detta? Jo, bara metern under markytan finns solenergi lagrad. Den tas till vara genom att slangar grävs ner i marken med ett avstånd om cirka en meter ifrån varandra. Det kan krävas upp till tvåhundra meter slang till en normalstor villa, vilket gör att det krävs en del markyta. I slangarna finns en frostskyddad vätska som fångar upp den lagrade energin och som förs tillbaka till en värmepanna via ett slutet cirkulationssystem. I värmepannan kyls vätskan ner och energin som frigörs värmer upp ett vattenburet system som sprider värme i huset. 

För att få jordvärmen att fungera som det är tänkt, behövs el till värmepannan. Det kan också krävas en elpatron för riktigt kalla dagar, då systemet är anpassat för 90 % av den maximala belastningen.

För och nackdelar: 

När jordvärmen först kom ut på marknaden förelåg problem med att marken kyldes ner för mycket vilket påverkade växtligheten på tomten. Det problemet är sedan länge löst. Däremot krävs en del markyta för att få ett väl fungerande system. Om tomten inte är tillräckligt stor, kan bergvärme vara ett bättre alternativ. 

Ett problem med markvärmen är att hela tomten grävs upp för att lägga ner slangarna. Marken behöver återställas efter installationen. Systemet behöver ett vattenburet system i huset, vilket är en stor kostnad att ta hänsyn till vid beräkning av den totala installationskostnaden för systemet. Det behövs också el för att få systemet att fungera. En kilowattimme i el ger ungefär tre kilowattimmar i energi tillbaka.

Hur mycket kostar då detta kalaset?

Ett markvärmesystem till en normalstor villa kostar nästan 150 000 kr. Då är inte det vattenburna systemet i huset inräknat. Till det kommer en omkostnad om ungefär 10 000 kr om året för elkostnader för att täcka energibehovet vid uppvärmningen. 

                                         Vattenkraft

Vattenkraft har använts för elproduktion i över 100 år och är fortfarande den viktigaste energikällan för förnybar elproduktion i Sverige. Tillsammans producerar vattenkraftverken ungefär 45 procent av den el vi använder i landet.Vattenkraft är ett billigt, driftsäkert och lättreglerat kraftslag då tekniken är väl prövad och utvecklad. Den uppfyller mycket höga säkerhetskrav och medför inte någon förbrukning av ändliga naturresurser.

På sätt och vis är det solen som driver vattenkraften. Solens strålar värmer ytvattnet i hav och sjöar så att det avdunstar. När vattenångan stigs kyls den av, kondenserar och bildar moln som ger snö och regn. Vattenmassorna som forsar fram i älvar och åar på sin väg tillbaka mot hav och sjöar kan användas till att driva vattenkraftverk.

Regnvatten och det vatten som bildas vid snösmältningen under våren och försommaren sparas i stora vattenmagasin. I magasinen lagras vattnet för att användas under vinterhalvåret, då elbehovet är som störst i landet Allt vatten lagras dock inte utan hela året produceras en viss mängd el med vattenkraft.

                                           Vindkraft

Vindkraft är den förnybara energikällan som ökar mest i världen och är en viktig energikälla i arbetet med att minska koldioxidutsläppen. Den fungerar genom att vinden får rotorbladen att snurra och rotationen omvandlas till el i generatorn. Hur mycket generar då ett vindkraftverk? Ett modernt vindkraftverk kan försörja en större by med el, den större varianten upp till 1000 villor med el. Med en medelvind på 6,5m/sek över året ger ett vindkraftverk med 2MW generatoreffekt, runt 5500MWh elenergi per år. Det är kanske många som tror att det går åt mer el till att tillverka än det genererar men det är inte sant. Det går åt 0,357GWh att tillverka, uppföra, reparera, underhålla och riva ett vindkraft verk. Efter tre till fyra månader har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det.

Det finns personer som klagar på att vindkraftverken 

låter för mycket, att dom vaknar på nätterna av vindkraftverkens svischande ljud. Så det är ju många som är emot vindkraftverk också. Men det är ju betydligt mer positivt med vindkraftverken än negativt.