onsdag 10 april 2013

                              Försurning

Förbränning av fossila bränslen ger bl.a. svavel och kvävedioxider. Framförallt kommer dessa utsläpp från trafiken och industrin. 
Dessa svavel och kvävedioxider omvandlas sedan i atmosfären till svavel och salpetersyra. Syrorna binds i det vatten som finns i molnen. 

Syrorna i molnen ger upphov till ett surt regn som faller ner över vattendrag, skogar och marker. 

När vattnet blir surare försvinner växt och djurliv i sjön. Kvar blir en näringsfattig död sjö. Skogar och mark drabbas på samma sätt.


Surt regn påverkar inte bara växt och djurlivet. Surt markvatten löser också upp metallföreningar som finns naturligt bundna i marken. På grund av försurningen har halterna av aluminium och vissa tungmetaller ökat och förstört dricksvattnet på många platser, framförallt i sydvästra Sverige där försurningen är värst.

Men det finns metoder för att minska försurningsskadorna. Kalkpulver som man strör över försurade områden har basiska egenskaper och motverkar syrornas effekt.

För att göra något själv för att minska försurningen kan man cykla mer, åka mer kollektivt, köra miljövänligt bränsle, köpa ekologiskt mm. 

tisdag 26 mars 2013


Bot på Alzheimer


Medicin som är godkänd för behandling av cancer visar sig nästan kunna bota Alzheimer hos mus. 

De dementa mössen hade bland annat glömt hur de skulle bygga bo, men efter bara tre dagar med medicinen bexaroten började de åter samla små bitar av toalettpapper till ett bo. Mössen fick även tillbaka andra förlorade talanger. Till exempel kom de ihåg placeringen av en nedsänkt plattform i en bassäng, så att de snabbt kunde simma fram till den och få fast mark under fötterna.

Forskarnas försök visar dessutom att medicinen fick hjärnan att arbeta effektivare. Mössen var genetiskt modifierade, så att de vid en ålder av sex månader drabbades av mössens version av Alzheimer.

Genombrott för botemedel mot Alzheimer

sjukdom

En ny svensk studie kan betyda ett genombrott i kampen mot Alzheimers sjukdom. Fyra av fem försökspersoner i studien utvecklade antikroppar mot ett ämne som dödar hjärnceller och orsakar sjukdomen.

Kanel - ett framtida bot mot Alzheimer?


Kan kanel förebygga Alzheimer sjukdom? Ett forskningslag vid Tel Aviv University har upptäckt att extrakt från kryddan har positiva effekter på möss och flugor, djurens aktivitetsnivå och livslängd ökade, rapporterar Science Daily.

Med sin insikt om kanelens helande egenskaper, lät Ovadia tillsammans med forskarkollegor göra tester på möss och flugor som bar på genetiska förändringar för att utveckla Alzheimers sjukdom. Djuren fick dricka en buffrad vattenlösning som tillsatts med malen kanel i dricksvatten. Efter fyra månader, upptäckte forskarna att sjukdomsutvecklingen hade bromsats och djuren uppvisade samma aktivitetsnivå och livslängd som friska djur.
Den positiva effekten, förklarar Ovadia, beror på att extraktet hämmar bildningen av placken som bryter ner hjärnans nervceller. 


onsdag 9 januari 2013

                                      RFSU och UMO


UMO står för ungdomsmottagning och RFSU står för Riksförbundet för sexual upplysning.
Sådana här ungdomsmottagningar är väl bra om man är osäker vad som som händer under puberteten och sånt. Jag kan tänka mig att det är rätt många som faktiskt kontaktar UMO och RFSU för att dom kanske känner att dom är annorlunda än alla andra i klassen. T.ex om man är sen eller tidig i puberteten.


De flesta som kontaktar sådana här hemsidor tror jag är sådana som är antingen för sena eller för tidiga in i puberteten. För vissa kan ju faktiskt bli mobbade för att dom är sena i puberteten och det är helt sjukt tycker jag. Dom kan ju inte hjälpa det. Jag tror det händer mer mellan killarna.


Sen får dom säkert inte bara frågor om puberteten och sånt dom får säkert massa annat som om att dom behöver hjälp för dom blir mobbade eller nåt sånt.

Jag tror att dom här sidorna faktiskt kan vara riktigt bra!

onsdag 21 november 2012

                                          Jordvärme


Jordvärmen kallas också mark- eller ytvärme. Systemet bygger på att ta tillvara den energi som ligger lagrad bara en meter under markytan. Det kräver en stor tomt men är å andra sidan billigare att installera än jordvärmen.

Hur fungerar då detta? Jo, bara metern under markytan finns solenergi lagrad. Den tas till vara genom att slangar grävs ner i marken med ett avstånd om cirka en meter ifrån varandra. Det kan krävas upp till tvåhundra meter slang till en normalstor villa, vilket gör att det krävs en del markyta. I slangarna finns en frostskyddad vätska som fångar upp den lagrade energin och som förs tillbaka till en värmepanna via ett slutet cirkulationssystem. I värmepannan kyls vätskan ner och energin som frigörs värmer upp ett vattenburet system som sprider värme i huset. 

För att få jordvärmen att fungera som det är tänkt, behövs el till värmepannan. Det kan också krävas en elpatron för riktigt kalla dagar, då systemet är anpassat för 90 % av den maximala belastningen.

För och nackdelar: 
När jordvärmen först kom ut på marknaden förelåg problem med att marken kyldes ner för mycket vilket påverkade växtligheten på tomten. Det problemet är sedan länge löst. Däremot krävs en del markyta för att få ett väl fungerande system. Om tomten inte är tillräckligt stor, kan bergvärme vara ett bättre alternativ. 

Ett problem med markvärmen är att hela tomten grävs upp för att lägga ner slangarna. Marken behöver återställas efter installationen. Systemet behöver ett vattenburet system i huset, vilket är en stor kostnad att ta hänsyn till vid beräkning av den totala installationskostnaden för systemet. Det behövs också el för att få systemet att fungera. En kilowattimme i el ger ungefär tre kilowattimmar i energi tillbaka.

Hur mycket kostar då detta kalaset?

Ett markvärmesystem till en normalstor villa kostar nästan 150 000 kr. Då är inte det vattenburna systemet i huset inräknat. Till det kommer en omkostnad om ungefär 10 000 kr om året för elkostnader för att täcka energibehovet vid uppvärmningen. 




onsdag 14 november 2012

                                         Vattenkraft


Vattenkraft har använts för elproduktion i över 100 år och är fortfarande den viktigaste energikällan för förnybar elproduktion i Sverige. Tillsammans producerar vattenkraftverken ungefär 45 procent av den el vi använder i landet.Vattenkraft är ett billigt, driftsäkert och lättreglerat kraftslag då tekniken är väl prövad och utvecklad. Den uppfyller mycket höga säkerhetskrav och medför inte någon förbrukning av ändliga naturresurser.

På sätt och vis är det solen som driver vattenkraften. Solens strålar värmer ytvattnet i hav och sjöar så att det avdunstar. När vattenångan stigs kyls den av, kondenserar och bildar moln som ger snö och regn. Vattenmassorna som forsar fram i älvar och åar på sin väg tillbaka mot hav och sjöar kan användas till att driva vattenkraftverk.

Regnvatten och det vatten som bildas vid snösmältningen under våren och försommaren sparas i stora vattenmagasin. I magasinen lagras vattnet för att användas under vinterhalvåret, då elbehovet är som störst i landet Allt vatten lagras dock inte utan hela året produceras en viss mängd el med vattenkraft.

onsdag 7 november 2012

                                           Vindkraft


Vindkraft är den förnybara energikällan som ökar mest i världen och är en viktig energikälla i arbetet med att minska koldioxidutsläppen. Den fungerar genom att vinden får rotorbladen att snurra och rotationen omvandlas till el i generatorn. Hur mycket generar då ett vindkraftverk? Ett modernt vindkraftverk kan försörja en större by med el, den större varianten upp till 1000 villor med el. Med en medelvind på 6,5m/sek över året ger ett vindkraftverk med 2MW generatoreffekt, runt 5500MWh elenergi per år. Det är kanske många som tror att det går åt mer el till att tillverka än det genererar men det är inte sant. Det går åt 0,357GWh att tillverka, uppföra, reparera, underhålla och riva ett vindkraft verk. Efter tre till fyra månader har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det.
Det finns personer som klagar på att vindkraftverken 
låter för mycket, att dom vaknar på nätterna av vindkraftverkens svischande ljud. Så det är ju många som är emot vindkraftverk också. Men det är ju betydligt mer positivt med vindkraftverken än negativt.

onsdag 26 september 2012

                                   Ekologi

Näringskedja:I varje näringskedja finns en enda rad av organismer där den första äts av den andra, den andra av den tredje, och så vidare. Den sista organismen i kedjan äts inte av någon. Man brukar säga att den sista organismen står högst upp i näringskedjan.

Näringspyramid: En näringspyramid är en enklare ritning(tycker jag) på näringskedjan. Det är enklare att förstå den. Näringspyramiden visar hur alla djur äter varandra. I en näringspyramid finns det fyra skikt. Det nedersta skiktet är producenten(löv). Efter producenten kommer första-handskonsumenten(larv). Efter det kommer andra-handskonsumenten(småfågel). Och efter det... kommer toppkonsumenten(rovfågel). 


Konsument: Förbrukar en vara eller en tjänst.


Producent: Producenten är den som producerar mat till konsumenterna.



Toppkonsument: I toppen hittar vi toppkonsumenten, Han blir inte uppäten fast äter upp andra.